HELVETTE
På söndag bär det av mot polska breddgrader igen.. Med blandade känslor.
När kommer hem till Warszawa känner jag alltid "åh nu är jag hemma" men när jag kommer till Luleå känner jag samma sak. HAr underbara vänner både här, och i Waw. Vet inte vad jag ska ta mig till..
Men trots det är beslutet fattat, 13 december flyttar jag tillbaka till Luleå. Om det är rätt beslut känner jag då?
Eller?
Har varit helt underbart att vara hemma nu, träffat mina stjärnor.. Inte hunnit träffa alla och det känns tråkigt.
Jag är en dålig vän..Men det är så absurt när jag "häsar på hemma", så många att träffa, så mycket svenslt att köpa med, fester att hinna, fika att hinna, samtal att ringa och allt går i ett. Det är omöjligt att hinna allt jag tänkt.
Har inte ens öppnat skolböckerna denna vecka. Så antar att detta var min ursäkt till alla er jag inte hunnit med.
I vinter har jag all tid i världen för mina vänner, och då ska jag prioritera er, de lovar jag.
Skulle inte kunna leva utan nån av er, ni är mina stjärnor.
OCH. Hur fan ska jag göra med psykologikursen.. Fick böckerna 6 veckor efter kursstart vilket är ett helvette redan från starten. Ska jag hoppa av och börja om i vår? Kan ajag prestera bra när jag är så stressad att hinna i tid med allt? Borde inte min sista tid i Waw vara fylld av nöjen,shopping,fest och vännerna?
Inte för många koppar kaffe, lite sömn och stress va? GUD.
I-lands problem jag vet.. men det är så jävla jobbigt. Varför talade ingen om för mig att det inte är kul att bli
vuxen? Att man jobbar är ens vänner är lediga, ledig då dom jobbar, stressar sönder för allt och ingenting och inte ens hinner stanna upp och njuta av livet nån gång?
När kommer hem till Warszawa känner jag alltid "åh nu är jag hemma" men när jag kommer till Luleå känner jag samma sak. HAr underbara vänner både här, och i Waw. Vet inte vad jag ska ta mig till..
Men trots det är beslutet fattat, 13 december flyttar jag tillbaka till Luleå. Om det är rätt beslut känner jag då?
Eller?
Har varit helt underbart att vara hemma nu, träffat mina stjärnor.. Inte hunnit träffa alla och det känns tråkigt.
Jag är en dålig vän..Men det är så absurt när jag "häsar på hemma", så många att träffa, så mycket svenslt att köpa med, fester att hinna, fika att hinna, samtal att ringa och allt går i ett. Det är omöjligt att hinna allt jag tänkt.
Har inte ens öppnat skolböckerna denna vecka. Så antar att detta var min ursäkt till alla er jag inte hunnit med.
I vinter har jag all tid i världen för mina vänner, och då ska jag prioritera er, de lovar jag.
Skulle inte kunna leva utan nån av er, ni är mina stjärnor.
OCH. Hur fan ska jag göra med psykologikursen.. Fick böckerna 6 veckor efter kursstart vilket är ett helvette redan från starten. Ska jag hoppa av och börja om i vår? Kan ajag prestera bra när jag är så stressad att hinna i tid med allt? Borde inte min sista tid i Waw vara fylld av nöjen,shopping,fest och vännerna?
Inte för många koppar kaffe, lite sömn och stress va? GUD.
I-lands problem jag vet.. men det är så jävla jobbigt. Varför talade ingen om för mig att det inte är kul att bli
vuxen? Att man jobbar är ens vänner är lediga, ledig då dom jobbar, stressar sönder för allt och ingenting och inte ens hinner stanna upp och njuta av livet nån gång?
Kommentarer
Trackback
